Vi hade idag planerat att tillsammans tillverka kretskorten som behövs till vår RGBike pov. Vi kom fram till att vi skulle börja med att prova med en teknik där man använder sig av ultraviolett ljus.
Vi hade skrivit ut kretskortsritningen på overhead-plast. Vi lade plasten på kopparplattan och lät uv-lampan lysa på det i 8 min, sedan tvättade vi det i en blandning av kaustiksoda och vatten i ungefär 4 minuter. Efter att ha sköljt med vatten så lade vi kretskortet i etsvätskan som värmdes till ca 50 grader i ett vattenbad. Man kunde nu se hur all koppar utom den som inte blivit belyst av uv-lampan sakta försvann. Sedan torkade vi av korten med aceton. Ack vad fint det blev!
Nästa tisdag tänkte vi prova en annan metod som istället går ut på att stryka fast trycksvärtan från en utskrift av en kretskortsritning, mest för att det skulle vara kul att prova olika tekniker.
Att tillverka kretskort var både enkelt och roligt, dyk gärna upp nästa tisdag om du vill prova!
Nu på tisdag så kommer vi att tillverka kretskort. För att det inte ska bli trångt med utrymme och för att alla som vill ska kunna delta så kommer vi dela på oss. Vi kommer tillverka korten enligt metoden i filmen nedan, så kolla gärna på den.
Såhär ser ritningen på kretskortet ut.
När vi är klara så kommer det förhoppningsvis se ut såhär.
Här är en zip fil med allt projekt material som vi har just nu. Om du vill öppna filerna så rekommenderar vi Eagle.
Nu har vi ladda upp massa nya bilder på forskningsavd.se/bilder, kika in dem!
Här nedan finner du ett litet urval:
Alla bilderna ovan är tagna Anders Paulsson i samband med artikeln i Sydsvenskan (länk)
Förra lördagen gjorde polisen en razzia mot Forskningsavdelningen i Sofielunds industriområde. Sandra Grosse och Fredrik Eriksson skriver om tillslaget.
Lördagen den 28 november stormade piketpolisen med dragna batonger in på hackerspacet Forskningsavdelningens lokaler i Malmö och beslagtog datorer, två nyckelkopieringsmaskiner samt låsdyrkningsutrustning. I Sydsvenskan har polisen hävdat att ingripandet lett till att de misstänker Forskningsavdelningen för förberedelse till grov stöld.
I september förra året lyckades pseudonymen Ghostburglar visa världen hur man på tio sekunder kunde dyrka upp Sveriges mest sålda lås. Ägarna ASSA Abloy var tvungna att byta ut mängder av lås. Låsdyrkning är en stor hobbyrörelse med utövare runt hela världen och hade inte Ghostburglar visat svagheterna hade världen fortfarande använt det bristfälliga ASSA-låset. Genom att säkerhetssystem knäcks tvingas utvecklingen av dem framåt. Inom programvarurörelsen för open-source, en typ av programvara där man delar med sig av källkoden till sina program, publiceras brister så snart de upptäcks i syfte att låta andra förbättra det. Nästan hälften av alla hemsidor på internet drivs av ett open-source-program som heter Apache. Styrkan i Apache ligger i att människor världen över ständigt testar dess säkerhetsfunktioner, upptäcker fel och lägger förslag på förbättringar.
Forskningsavdelningen i Malmö är ett hackerspace som verkar i den traditionen. När vi hittar konstruktionsfel i mjukvara eller hårdvara delar vi med oss av kunskapen till andra. Hacking handlar inte, som det brukar framhållas i media, om att knäcka banksystem eller penetrera myndigheters säkerhetssystem. Att hacka handlar lika mycket om en mental attityd gentemot föremål. Vi tror att man uppnår kunskap bäst genom att handgripligen hacka föremålet eller programmet, som att testa hur man dyrkar upp ett hänglås eller programmera ett datorprogram, istället för att enbart teoretiskt läsa om det. Hackerattityden går ut på att det är skoj att lösa problem och att man får tillfredsställelse av att hitta en lösning. Det är ett alternativt sätt att lära sig skapa med teknik och det är bra att medborgare lär sig hur tekniken i omgivningen fungerar. Speciellt viktigt är det att vanliga människor vet hur personlig säkerhetsrelaterad teknik fungerar. Vem vill ha ett dåligt lås på sin dörr eller säkerhetsluckor i sin programvara?
Är man obekant med den här typen av verksamhet kan den vid första anblicken verka konstig och suspekt. Men precis som vissa människor finner mycket nöje i att läsa korsord, har andra som hobby att lära sig hur program och hårdvara fungerar. Gemensamt för båda är den intellektuella utmaningen. Forskningsavdelningens verksamhet är ingen raketforskning. Men vi lär oss av varandra, utforskar bortglömd teknik och har fantastiskt roligt. Hackare ska uppmuntras, inte stormas.
Länk till artikeln i Sydsvenskan finns här
